Under mitten av 1970-talet var SJ:s dieseldrivna motorvagnar av Y6/Y7-generationen nersliten. Nya motorvagnar behövdes och blickarna riktades mot Centraleuropa och valet föll på en italiensk motorvagn. Den svenskanpassades och fick beteckningen Y1.
SJ började därför i mitten av 1940-talet titta på boggierälsbussar helt i stål och kom fram till en beställning av en serie smalspåriga rälsbussar. De började sättas i trafik 1949. Erfarenheterna av dessa rälsbussar ledde till en normalspårig konstruktion. De första rälsbussarna levererades 1953 med littera YCo6 (senare Y6) och sattes bland annat in på sträckan Boden-Haparanda. Rälsbussarna hade övergångsbryggor och upp till åtta motorvagnar kunde multipelköras. De fick en färgsättning med svart underrede, orange nederdel, gul ovandel och grått tak.
Rälsbussen föddes 1932 då Hilding Carlssons mekaniska verkstad i Umeå fick en beställning på en större, tvåaxlig dressin från SJ, för turisttrafi k på Malmbanan och den nordligaste delen av Inlandsbanan.
Den väckte intresse hos Uppsala-Gävle Järnväg för sidobanan Orrskog-Söderfors och bolaget beställde ett liknande fordon med 24 sittplatser och starkare motor.
Leverans skedde 1933 och nu var det inte längre en dressin, rälsbussen var född.
